00-talets tio bästa låtar - plats 3
Thea Gilmore - Ever Fallen In Love
(Loft Music, 2004)

Hörde den här, och See If They Applaud-favoriten Thea Gilmore överhuvudtaget tror jag, för första gången när jag fick den på en blandskiva av Nicklas. Buzzcocks original hade jag hört och förstås gillat. Att göra en lågmäld akustisk cover på ett mer larmigt original är ingen ny idé, utan snarare är det nästan lika “gjort” som det motsatta förhållandet. Det blir väldigt lätt fel. Jag betvivlar inte att folk har goda intentioner, men ofta känner jag att det blir väldigt poserande (på ett dåligt sätt) och cyniskt när nån försöker visa upp djup och vemod i en låt där det kanske inte är de första ord man tänker på när man hör det studsiga originalet. När en artist utlovar sin “mest personliga skiva” kan jag i nio fall av tio konstatera att jag finner det övertydligt och att allt därmed faller platt; “titta hur okonstlad och känslosam jag är” är den mest känslodöda konstlingen av alla. Så, jag brukar inte ha några problem att hitta orsaker till att ogilla saker. Svårare har jag att peka på varför jag faktiskt gillar någonting. Det måste ju vara nåt mer än en avsaknad av störningsmoment. Trist nog har jag inget bra svar här. Jag kan bara konstatera att den här går rakt in och tar kontroll över nervsystemet. Det finns inga barriärer, inga störande poser. I tävlingen om Världens bästa cover blir det en delad förstaplats mellan Johnny Thunders Great Big Kiss och den här.

Bästa Låt År 2000: Thea Gilmore - The Resurrection Men

Det här torde vara det minst spännande resultatet om man känner mig. Jag menar, jag döpte ju till och med den här jäkla sidan efter en annan av hennes låtar. Det här var också den låt som jag upptäckte henne med genom att Neil Gaiman postade en länk till en lågkvalitativ streamad version. Jag var helt fast. Jag menar det verkligen. Helt jävla fast. Även om jag föredrar när Thea låter hennes dialekt lysa igenom är The Lipstick Conspiracies en sjujävla skiva.

Därför slår hon enkelt ut Warren Zevon, Aimee Mann, Tegan & Sara, Poe, The Mekons och en hel bunt andra. Att det är en väldigt höstig skiva i helhet hjälper också till.

Thea Gilmore — See If They Applaud

Since it gave the name to this tumbler, I figure it would have to be the first song. It’s taken from the excellent album The Lipstick Conspiracies — even though Thea herself have problems with how she sings on it. But don’t listen to her, eh, well, do actually. But to her music and not the self-criticism. Because she’s fucking great.